"P.S I Love You"... Vad ska jag säga? Det finns inget mer att säga än att jag fullständigt älskar den jävla filmen! Jag satt och lipade igenom hela filmen,  det är så sorgligt men ändå så jävla fint alltihop. Snacka om att man blir kärleksfull när man sett den. Man känner igen sig så jäkla bra i vissa scener. Även de sorgliga och tråkiga... Filmen är nästan för mycket. Jag hatar den, men jag älskar den mer. Så beskriver jag den. Med tanke på att man ena stunden lipar åt de lyckliga stunderna, nästa gång åt en sorglig scen som när hon tror att han är tillbaka och håller om henne och de scener när hon läser hans brev han efterlämnat. Helt jävla underbar. Det är helt okej att gråta till denna filmen, även om man är kille för det är så pass mycket känslor i denna filmen så det går inte att undvika att gråta eller iallafall bli tårögd av allt det fina.
Kärlek på hög nivå.

P.S I Love You.