... Dagen då alla som inte har en partner blir ständigt påminda om det. Påminns om att de är ensamma, att de inte har någon vid sin sida. Detta är i alla fall som jag ser på det nu. Hade det varit vi den här tiden förra året så hade jag varit lycklig, glad, positiv och skrivit om hur underbar kärleken är och hur mysig min alla hjärtans dag ska bli. Men nej, detta året är jag ensam, där av motsatt åsikt. Jag som redan har det jobbigt med kärleken ska nu stå ut med kärlekens egna och speciella dag också. Jippi, jag är så glad...

Jag önskar jag kunde vara lycklig, positiv och så här i bloggen vad gäller sånthär; killar, kärlek osv. Men jag tänker inte sitta här och ljuga om att jag är lycklig och inte påverkas negativt av att vara singel. Varför skulle jag göra det?
(Jag vet också att det är folk som inte gillar bloggen och vad den innehåller, men gillar ni det inte så behöver ni inte klicka er in här, för det är ju erat val. Ville bara klarlägga det.)