I did it. Again.
Varför ska jag alltid rota i det förflutna?! Jag blir galen på mig själv. Jag gör bara mig själv besviken och ledsen, ingen annan. Jag kan inte ändra på det nu, helt omöjligt. Men hade jag kunnat det... Då hade jag gjort det. Jag var lycklig, men jag förstörde det för att just då, för stunden (bokstavligen), var jag arg och ledsen. Men se där! Jag fick allting att försvinna. Jag fick allting förstört, kommer aldrig komma tillbaka. Jag önskar jag ljuger när jag säger det, men det gör jag ju inte, eller hur? Personen jag pratar om nu har jag absolut ingen kontakt med. På grund av mig. Säger inga namn över huvud taget, men jag var lycklig. Egentligen. Men en liten skitsak fick det att försvinna. På grund av mig. Jag känner att det är på väg att hända igen. Men denna gången tänker jag längre än dit näsan når.
En enkel fråga: Hur fan kunde jag?!
Why do we people always want the most impossible things?
Kommentarer
Trackback